Mandy Bernard är den första valda konstnären för det nya processbaserade konstresidenset i Skövde. På grund av rådande pandemi kommer residenset att ske först oktober-december 2021. Mandy Bernard använder olika textila tekniker för att utforska teman kring kommunikation och människans koppling till naturen. Hon är särskilt intresserad av hur känslomässig isolering, ofrivillig separation, geografiska avstånd och envishet begränsar människor och provocerar publiken att överväga hur deras egna handlingar i slutändan påverkar kollektivets styrka.
Den nya residensverksamheten, AiRS Höst, fokuserar på den konstnärliga arbetsprocessen och produktion av konst, men utan krav på resultat i form av en färdig utställning eller liknande. I samband med att det nya residenset startar prövas även ett utbyte. Konstnären Mandy Bernard från Homer, Alaska gästar Skövde under åtta veckor i oktober – december 2021 samtidigt som Skaraborgskonstnären Berith Stennabb får möjlighet till ett motsvarande residens i Homer, Alaska.
Utbytet är ett resultat av det nätverk som skapades 2019 mellan Konstmuseet i Skövde och institutioner, konstnärer och andra aktörer på konstscenen i Anchorage och Homer i Alaska och specifikt med Asia Freeman på Bunnell Street Arts Center i Homer.
Mandy Bernard om sin praktik:
“Mandy Bernard utilizes textiles and fiber to navigate themes of communication and human connection to the natural environment. The consistent thread in her work is its repetitive and process-heavy nature. Working within textiles from a foundation in printmaking, pattern and duplicity are important aspects of her practice.
Her current body of work revisits personal interactions that are translated through manipulated textiles, hand-tufted fiber sculptures, and surface pattern. The differing textures and mediums utilized in each piece suggest a dissonant exchange, while the final sculpture represents a conversation between two people, a question and an answer, a call and a response. She is particularly interested in how emotional isolation, estrangement, geographic distance, stubbornness, etc. limit humanity’s potential for valuable connection—and provokes the audience to consider how their own actions ultimately affect the strength of community bonds.”